I en kunskapsintensiv verksamhet som en advokatbyrå eller annan byrå är människorna inte bara en kostnad eller en resurs vid sidan av affären. Deras kunskap, omdöme, engagemang, samarbete och förmåga att skapa förtroende är en central del av det värde som verksamheten säljer.
Men hög kompetens räcker inte i sig.
Människors potential kommer inte automatiskt till uttryck. Den påverkas av vilka förutsättningar de har att arbeta, utvecklas och prestera. Stress, otydlighet, bristande ledarskap, tystnadskultur, svaga strukturer och en långvarig obalans mellan krav och resurser kan göra att mycket kompetens och potential aldrig kommer till sin rätt.
Det är därför utveckling av humankapitalet inte bör ses som en ”mjuk” HR-fråga vid sidan av affären.
Det är en fråga om verksamhetens förmåga att använda en av sina viktigaste tillgångar.
Forskningen visar tydliga samband mellan människors förutsättningar i arbetet och verksamhetens resultat. Gallups omfattande meta-analys[1] visar samband mellan medarbetarengagemang och bland annat lönsamhet, produktivitet, kvalitet, frånvaro och personalomsättning. Verksamheter i den högsta kvartilen avseende engagemang hade exempelvis medianmässigt 23 procent högre lönsamhet, 18 procent högre försäljningsproduktivitet och 78 procent lägre sjukfrånvaro än verksamheter i den lägsta kvartilen. Gallup – Q12 Meta-Analysis, 11th Edition
Samtidigt visar forskning om arbetsmiljö och psykologisk trygghet hur organisatoriska förutsättningar påverkar människors möjlighet att använda sin kompetens, samarbeta, lära och lyfta problem. Arbetsmiljöverket betonar exempelvis vikten av balans mellan krav och resurser, medan Amy Edmondsons forskning visar betydelsen av psykologisk trygghet för lärande och samarbete i organisationer. Arbetsmiljöverket – Förebygg ohälsosam arbetsbelastning Harvard Business School – Amy Edmondson
Det är viktigt att siffrorna från Gallup inte tolkas som att en viss ledarskaps- eller utvecklingsinsats automatiskt leder till motsvarande ökning. Studien visar samband mellan engagemang och verksamhetsresultat – inte en garanterad effekt av en specifik insats.
I mina kontakter möts jag ofta av ”vad kostar en sådan insats?”
Såklart en viktig fråga, men jag vill vända på den:
Vad kostar det att inte satsa på humankapitalet?
Det finns de synliga kostnaderna: sjukfrånvaro, personalomsättning, rekrytering, produktionsbortfall och kompetensförlust.
Men det finns också en betydligt svårare kostnad att mäta:
Människor som fortfarande är kvar, men som inte längre använder sin fulla kapacitet.
Människor som har slutat komma med idéer. Som inte berättar om problem. Som inte ber om hjälp. Som inte utvecklas. Som lägger energi på att hantera stress, otydlighet eller en dåligt fungerande arbetsmiljö i stället för på klienten och arbetet.
Det är outnyttjat humankapital.
Vad kostar det?
En del av kostnaden går faktiskt att börja räkna på.
Om en jurist har 70 000 kronor i månadslön är årslönen 840 000 kronor och med en direkt lönekostnad på ca 1,1 miljoner kronor per år.[2]
Vid sjukfrånvaro tillkommer kostnader för sjuklön, produktionsbortfall, omfördelning av arbete, ökad belastning på kollegor och ibland rehabilitering eller ersättare. I en kunskapsintensiv verksamhet kan man dessutom fråga:
Vad skulle den tid som försvinner ha varit värd om den hade kunnat användas i klientarbete eller affärsutveckling?
Personalomsättning kan också bli dyr. Gallup uppskattar exempelvis kostnaden för att ersätta en professionell specialistroll till omkring 80 procent av årslönen, även om den faktiska kostnaden varierar kraftigt beroende på roll och situation.
För en jurist med 70 000 kronor i månadslön motsvarar det cirka 672 000 kronor.
Det är inte en generell prislapp på en jurist som slutar. Men det illustrerar storleksordningen på kostnader som kan uppstå genom exempelvis rekrytering, introduktion, produktionsbortfall och förlorad kompetens – och då har vi inte räknat på eventuellt förlorade klientrelationer eller framtida affärer.
Och vad kan verksamheten tjäna på att utveckla potentialen?
Att lova att en ledarskapsinsats automatiskt ger en viss procentuell ökning av vinsten eller en viss ”return on investment” är inte möjligt.
Men vi kan börja räkna på kapacitet.
Anta exempelvis att fem jurister skulle kunna frigöra två timmar i veckan till mer värdeskapande arbete – klientarbete, affärsutveckling, problemlösning, samarbete eller ledarskap.
Om vi utgår från 44 arbetsveckor per år och en genomsnittlig intäkt per debiterbar timme om 2 500 kronor blir det[3]:
5 jurister × 2 timmar × 2 500 kronor × 44 veckor = 1,1 miljoner kronor i möjlig intäkt per år.
Det betyder inte att en utvecklingsinsats automatiskt skapar 1,1 miljoner kronor i ökad vinst. Men det visar vilken ekonomisk potential som kan finnas i att frigöra kapacitet som redan finns i organisationen.
Och kanske är det just där frågan om humankapital blir riktigt intressant:
Vad skulle det vara värt för er om människor kunde lägga bara lite mer av sin tid på det som faktiskt skapar värde?
I slutänden är sambandet enkelt:
Människor som kommer till sin rätt har bättre förutsättningar att skapa värde.
Ledare som fungerar väl har bättre förutsättningar att få andra att växa.
Team som fungerar väl kan använda mer av sin samlade kompetens.
Och verksamheter som skapar rätt förutsättningar kan frigöra mer av den potential de redan har.
Därför behöver vi investera i humankapitalet. För människans (human) och kapitalets skull. Inte för att förändra allt på en gång, utan för att ta frågan på allvar och börja med att förstå:
- Vad fungerar redan bra?
- Vilka hinder finns hos människorna och verksamheten?
- Var finns den största outnyttjade potentialen?
- Och slutligen, vilket nästa steg skulle göra störst skillnad?
Jag säger det igen: Människorna skapar verksamhetens värde.
Frågorna att ställa blir därför också:
- Hur väl tar verksamheten idag tillvara på den potential som redan finns?
- Vad behöver ni satsa på för att ta fram än mer av potentialen?
Och hur mycket skulle ni kunna räkna hem?
Författare: Maria Bouvin & AI
[1] 736 studier, 183 806 team och mer än 3,3 miljoner medarbetare
[2] Direkt lönekostnad med 2026 års arbetsgivaravgift på 31,42 procent, innan exempelvis pension, försäkringar, lokaler och andra kostnader räknas in. Skatteverket – Arbetsgivaravgifter 2026
[3] Både arbetstid och debiterad intäkt skiljer sig såklart från olika verksamheter.